Ännu en hätta

Efter att ha tröttnat på min gamla bruna hätta, bestämde jag mig för länge sen att sy en ny. Denna variant har ett lite mindre ok, en kort strut, och är yllefodrad, i övrigt så är det samma modell som den bruna. Även denna är handsydd med vaxad lintråd.






Bilderna är tagna av Eleonor hemma hos henne, tyvärr så hade jag inte något medeltida på mig under, men den uppfinnesrika Eleonor löste det genom att drapera in mig i en fleecefilt. Inte medeltida, men det såg bättre ut iaf!


Klänningsfunderingar

För lite drygt ett år se så sydde jag färdigt min andra helt handsydda medeltidsklänning. Meeen... Jag blev aldrig riktigt nöjd med den, färgen är lite för illlila, passformen är skit och snörningen blev ful. Knapparna blev dock snygga, men passformen på ärmarna lämnar en hel del övrigt att önska.





Bilderna är ett år gamla och sen dess har jag tappat ca 7 kg, så passformen idagsläget är mer åt säckhållet.

Nu återstår bara, vad ska jag göra av klänningen? Sälja? Sprätta upp och göra om? Försöka dunkla ner den lila färgen? Tips och idéer mottages tacksamt!


Jag älskar knappar!

I vintras var Erik (länk finns i menyn) här och fotade lite saker bla. lite medeltidskläder. En av bilderna var den här, och det tycker jag sammanfattar ganska bra vad jag gillar med 1300-tal!




En annan av bilderna är den här, jag gillar verkligen hur överklänningen faller.. Inte praktiskt, men snyggt. Den gula klänningen är för övrigt till salu, är någon intresserad är det bara at höra av sig.




Miparti

I lördags drog jag med min man ut i snön och "tvingade" honom att fota min nya klänning. Det hela började bra med att jag halkade på trappen och ramlade rakt på svanskotan, redan då upptäckte jag en stor fördel med klänningen. I fallet så knövlades klänningen till och blev en perfekt "krockkudde" för bakdelen.



Tyget kom jag över genom ett byte med
Peter, så mängden var inte riktigt anpassad för en mipartikjortel till en kvinna av min längd (ca 180 cm) så det bidde till att skarva. De röda tyget var det minst utav, så de röda kjoldelarna är skarvade nertill. Sen så skedde det ett litet missöde under tillklippningen och jag råkade klippa av den tygbiten som var tänkt att bli ärm. Alltså fick det bli en skarv även där... Klänningen är helt handsydd med vaxad lintråd, efterstygn i sömmarna och fållarna är fällda med fällstygn (?).



Jag valde att ha skarven upptill, för att inte knöla till knäppningen i ärmen. Den här klänningen är tänkt att användas som överklänning och har därför lite extra utrymme främst kring överarmar/axlar för att kunna röra sig obehindrat även med en klänning till under.



Passar även på att dela med mig av en bild på ytterligare ett smockat förkläde. Det är så otroligt kul att sy smock, och speciellt till förkläden, då det inte är så mycket mer sömnad. Tyvärr kan jag ju inte göra hur många som helst åt mig själv, men är det någon som är i behov av ett, hojta till!

På den här bilden syns också en av de saker som jag är lite missnöjd med, knapparna framtill är inte helt jämna och några spretar lite underligt. Så här i efterhand tycker jag nog att jag skulle ha gjort dem lite mindre också, men det får väl bli till nästa gång. Utöver det så är det lite småsaker som jag inte är helt nöjd med, men får väl göra bättre ifrån mig till nästa gång.


Äntligen färdig!

Igår medan jag tittade på K-special, så sydde jag de sista stygnen på min miparti klänning som jag har stretat med under det gågna året. Redan i våras började mönsterskissande, och sen har det sakta men säkert rullat på.

Ska försöka fota kjorteln i helgen, så jag återkommer med mer detaljer då. Bjuder på en detalbild av några av skarvarna så länge.



Nu ska jag sätta mig framför symaskinen och sy lite "modernare" saker.


Nålbundna sockor, del 1, garnet

Efter att ha nålat sockor till både Oskar och Eva, bleb jag väldigt sugen på att göra ett par åt mig själv. Eftersom jag fick ett par kardor i julklapp och spånadslusten är på topp, tänkte jag spinna garnet själv och sen eventuellt växtfärga det innan det blir dags att börja sömma.



Först kardades ullen, som är massamull som inte överhuvudtaget är medeltida, men råkar vara min (hittils) favoritull att spinna med.



Efter kardningen rullades kardfloren ihop till rullar...



...som sedan spanns till ett relativt tunnt garn.



Garnet tvinnades sedan tvåtrådigt...



...och härvades sedan upp på härvträ och härvorna knöts om löst med garn inför den eventuella färgningen.



Färdigt!

Men nu till frågan, ska jag färga eller inte färga? Och i sånt fall i vilken färg, funderar lite på lökskal eller krapp, men har inte bestämt mig än.

Vad tycker ni blir bäst?


Nålbundna sockor

Idag blev jag äntligen klar med ett par sockor som jag har sömat (faktiskt inte felstavat, utan upplänsk stavning) länge. Det är en variant av Uppsalasockan, fast med ganska lågt skaft helt enkelt för att 200 gram garn inte räckte längre än så. Garnet är Järbo Garns lilla lovikka, och den röda sömmen upptill är av en tvåtrådig ullgarnsrest.




Päls i kylan

För ett tag ses hittade jag en trasig päls på Kupan här i Uppsala. Eftersom den var lite trasig under ena armen fick jag den billigt. Tanken är att jag eventuellt ska fodra en hätta med pälsen och så ska jag försöka mig på att få till en pälsstola att ha över axlarna.



Så här ser pälsen ut från utsidan



Från avigsidan kan man se att pälsen består av småbitar som är ihopsydda. Tyvärr vet jag inte vad det kan vara för djur, är det någon som vet?

Efter experthjälp från Historiska världars forum så verkar det som om min päls är gjord av mink eller eventuellt kanin.

Liten hätta

Som ett avbrott i min (som det känns som iaf) evighetssömnad av miparti klänningen sydde jag för ett tag sen en liten hätta med inspration från Birgittas hätta. Jag tittade även på lite bilder ur Maciejowski bibeln.




Min hätta/huva är mycket enklare sydd än Birgittas, den saknar den snygga sömmen och är istället ihopsydd med efterstygn. Materialet är ett tunnt vitt linne och den är sydd med blekt, vaxad lintråd. Jag lyckades aldrig få till knytningen som kvinnan på bilden ovan, kanske för att jag saknar den hårmängden som krävs för att fylla ut nacken. Så istället valde jag att knyta den på ett annat sätt.




(som vanligt se jag halvsovande ut på bild, men det får ni leva med)



Här syns det tydligt att jag har för lite hår för att kunna fylla ut hätta på samma sätt som kvinnan i Maciejowski bibeln.

Jag ska försöka fixa en bild med huvudduk också, då det är främst så den är tänkt att användas, så att jag har nåt att nåla i.




Sommarens hosor

I sommras skulle jag egentligen ha åkt till Varbergs medeltidsdagar med Albrechts, men jag blev sjuk och fick stanna hemma. Eftersom jag inte äger ett par medeltida skor, så tipsade min fadder om att lädersula ett par hosor för att slippa springa runt helt barfota. Hosor hade jag aldrig sytt tidigare, men med lite drapering, nålning och tråckling så kommer man ganska långt. De är sydda i ett ganska tunnt marinblått kypertvävt ylle, och tillskurna på skrådden för att vara lite strechiga, alla sömmar är sydda med vaxad lintråd.



På bilden hålls de uppe med två viggflätor av växtfärgat ullgarn. Planen är att brickväva ett par strumpeband. Just nu spinner jag silke på slända, som eventuellt ska växtfärgas och kanske bli strumpeband, men det är kanske lite för fancy för mig.

Hosorna lädersulades iaf aldrig, utan istället blev det ett par patinor. Om de är de minsta historiskt korrekta tänker jag inte uttala mig om, utan de är mer gjorda lite snabbt för att jag skulle ha nåt att stoppa fötterna i. Själva sulan är iaf löst baserad på ett exemplar som finns på
Malmöhus.



Tanken är att de ska förbättras alt. bytas ut nån gång i framtiden, men tills dess är de iaf funktionsdugliga. Även hosorna ska nog sys om, men det är ett senare problem.

På fotfronten har jag även fått färdigt (ca 1,5 mån sen) ett par nålade sockor/tofflor åt O. De är nålade på samma sätt som Uppsalasockan, fast i ett tjockt entrådigt ullgarn från svenska lantras får. Då de gick åt betydligt mer ganr än vad jag trodde (ca 275 g) så är de tvåfärgade, hälen är växtfärgad med bresilja och resten är naturgrått.




Nu ska jag baka bröd och försöka ta itu med mina studier.

Ha det bra!

O´s medeltidskläder, del 2

På Kupan här i Uppsala hittade jag i våras ett jättefint ylletyg för 25 kr. Tyget är i 2/1 kypert i naturgrått, vitt, orangeröd och brunt, självklart kunde jag inte motstå frestelsen och köpte tyget. Sen dess har tyget legat på hyllan och samlat damm, så när jag kom på att jag skulle sy till O så kom det äntligen till användning. Här finns exempel på rutigt ty under medeldiden, dock bara i mi parti. Större delan av sömmarna är sydda för hand, utom de i ärmarna av den enkla anledningen att de ska (nångång i framtiden) tajtas till och förses med knappar. Framtill är knäppningen fodrad med linneremsor för att ge lite stadga.



Inte världens bästa bild och inte världens bästa hållning (O tittar på tv) men så här ser det iaf ut. Under syns även linnebrokorna (a la Teobald Thor, som var O´s kommentar).



Knapparna sitter med ca 2,5 cm mellanrum längs hela framkanten. Knapphålen är inte sydda med knapphålssöm, utan är bara kastade i ett ljusgrått ullgarn.



I och med att panelerna är tillklippta av en tyglängd på 150 cm bredd kommer mönsterpassningen per automatik. Dock syns några småmissar i sömmen mitt bak, här syns även tydligt hur sömmen svänger för att passa svanken.

O´s medeltidskläder, del 1

För ett par månader sedan började jag att sy en medeltidsdräkt åt O, i ett fult försök att få honom att bli lite mer medeltidsintresserad. (Historieintresset finns redan, men främst gällande krigsstrategi, så jag hyser hopp:P) I och med att jag gilar 1300-tal och knappar fick det självklart bli något som innehöll båda delarna. Herrkläder har jag knappt sytt tidigare så jag har förlitat mig till "the medieval tailor's assistant" råd och anvisningar.

Jag började med att klä in O i lakansväv för att få till grundmönstret, som jag sen skulle använda till kjorteln, cotehardien, jackan eller vad man nu vill kalla plagget.



(Här är öppningen mitt fram ännu inte uppklippt)



(Och här syns delar av vårt stökiga soffbord)

Plagget är i stort sett helt färdigt, bara fållen nertill kvar.

Nu ska jag återgå till stickningen!

Klänning, 1300-tal, del 2

Efter att ha sytt min förra klänning blev jag ju otroligt sugen på att sy en till, dels i bättre material men även med lite ändringar. Den förra klänningen blev nästan lite väl tajt för min del och axelsömmarna satt väldigt konstigt, så det åtgärdades till denna. Istället för att ha knappar valde jag att ha snörning mitt fram, dels för att jag har fått uppfattningen om att det var vanligare bland kvinnor, samt att jag inte var så sugen på att sy enorma mängder knappar. Men knappar är ju ändå en av anledningarna varför jag "föll" för 1300-talet, så ärmarna knäpps med 18 små tygknappar. Tidigare har jag alltid sytt knappar efter beskrivningen i "Medival tailors assistant" men har inte blivit helt nöjd med resultatet, så denna gång valde jag att göra knapparna efter Max´s otroligt bra beskrivning, och resultatet blev mycket bättre!



Klänningen består av fyra paneler, att konstruera plagg på detta sätt finns i det närmaste bevarat i Uppsala domkyrka, där Margaretes gyllene kjortel finns att beskåda. Dock är mina paneler raka och vidden har åstakommits med fyra kilar, en i varje söm, detta för att spara tyg. Ärmarna är konstruerade efter instruktioner i The medieval Tailor's assistant, och det gick så otroligt mycket lättare än att försöka få till dem på egen hand. De passade i stort sett perfekt från första början!





Dock tyckte jag att det var svårt att få snörningen så snygg som jag ville, så eventuellt byter jag ut den mot knappar i framtiden. På bilden är klänningen inte heller fållad då jag inte riktigt har bestämt hur lång den ska vara.



Som sagt tyckte jag att min förra klänning blev lite för tajt, men den här blev nästan för vid. Jag överväger starkt att sy in den lite. (Jag är inte gravid, bara duktig på att puta med magen)



Jag tycker att den är fin tillsammans med min nya bruna hätta. Några små ändringar (och fållning) så tror jag den blir väldigt bra.

Klänning 1300-tal, del 1

Förra helgen blev min andra medeltidsklänning färdig. Den är gjor efter samma mönster som den gröna, fast jag ville ha den lite mindre tajt. Nu när den väl är färdig, så undrar jag om den inte blev lite väl stor, men det kan man ju lätt ordna.
Jag ska återkomma med ett inlägg med en lite bättre beskrivning av klänningen.

 

Nu i helgen har jag förresten växtfärgat en masse så nu är mina händer knallblå, det var inte riktigt meningen, men det kan jag leva med.

Hättan färdig

Jag är ju som vanligt dålig på att lägga ut bilder på det jag gör, ungefär 2-3 veckor tar det innan bilderna läggs ut. Hättan är helt handsydd med vaxad lintråd, jag har använt mig av efterstygn, samt fällsöm (?) till linne fodret, fållarna är sydda med fållsöm. Tyget är brunt secondhand ylle från Kupan (25 kr) och fodrad med vitt linne. Av linnet hade jag inte så det räckte till hela hättan, utan kilarna är av en annan kvalité, men allt linne är vitt. Modellen är baserad på ett londonfynd från slutet av 1300-talet, fast min hätta är strutlös för att tyget helt enkelt inte räckte till det. I Maciejowski bibeln  (Boaz encounters Ruth) kan man se en kvinna i röd strutlös hätta samla strå (?) från marken. I Le Roman de la rose ( ca 1350/1365) kan man se kvinnor i hättor med kontasterande foder.







Närbild på Peters otroligt fina nålar (eller Peters, de är ju mina, men han har gjort dem). Tyvärr sitter de i ett gammalt örngott för jag har fortfarande inte lyckats få till en bra huvudduk. Jag har länge letat efter ett bra tyg, helst skulle man ju vilja ha handvävt, men det är ju ganska lite utanför min budget. Men inom är snar framtid kommer jag att bli vävstolsägare, så då kanske jag kan få till något. Men jag kan (ännu) inte väva...

Teaser: Hätta

Jag blev klar med min bruna hätta för ett tag sen, men har ännu inte lyckats få till en bra bild av den. Men en bild har jag iaf fått till. I helgen ska jag försöka få till lite mer bilder, har även lite mer som jag ska fota och dela med mig av.


Gula sockar

Förra helgen blev mina gula sockar klara och jag tyckte att passformen blev betydligt bättre än de bruna jag nålade för ett tag sen.





Konstruktionen av dessa är baserade på "Uppsalasockan" men är dock nålande med ett annat stygn och saknar sprund och klyvsöm. När jag har blivit lite säkrare med nålen så ska jag försöka mig på en mer exakt rekonstruktion. På nålbindningsfronten har jag nu börjat på mitt tredje par vantar, i ett rost/orangefärgat garn. När de är klara kanske jag ska ge mig på att nåla ett par sockar åt O.

Särken på

När O var hemma en sväng i helgen "tvingade" jag honom att fota mig i min fina särk. Eftersom det var hockey på tv var han inte så engagerad i fotande, så jag skyller den dåliga bilden på honom:P



Så här ser den iaf ut, två rektangulara stycken, två ärmar, ärmspjäll och två kilar i sidsömmarna. Särken är väldigt uringad för att den inte ska synas under klänningen. Linnet jag sydde särken i hittade jag på loppis för 45 kr och den är helt underbart mjukt och härligt, väldigt passande för underkläder måste jag säga. Jag tycker att det är svårt att hitta bra och fint linne, det är nästan bara samir som finns i butikerna, och det är lite för grovt för min smak.

Särken är som sagt helt handsydd och det tog en halv evighet att sy klart den, men det var perfekt att öva handsömnaden på. Hittar jag bra linne ska jag nog sy en till särk, som är lite kortare och har halvlånga ärmar, som lämpar sig bättre för sommarbruk. Men det är ju som sagt om jag hittar bra (och helst billigt) tyg.

Nålbundet

Nu börjar jag få in tekniken med nålen och har börjar prova på lite olika stygn, fast än så länge håller jag mig till de enklaste.



Här är mina bruna fina sockor som var det andra jag nålade efter mina första vantar. Väldigt stor skillnad i kvaliteén måste jag säga. När jag nålade de här sockorna började jag från tårna och nålade sedan skaftet, för att sist nåla hälen. Eventuellt ska jag sy en klyvsöm längs skaftet, efter att ha blivit inspirerad av "uppsalasockan" men vi får se hur det blir och om jag kan bestämma mig för vilken färg sömmen ska ha.



De här lila härliga vantarna nålade jag förra helgen, i garnet eskimå från drops, garnet är väldigt tjockt (ungefär som lovika) så det gick väldigt fort med det gick åt mycket garn (150 g). De här är jag väldigt nöjd med, de är tjocka är härliga och kommer att bli perfekt i vinter. Dock är kanske inte färgen så väldigt medeltida, eller snarare dyr att framställa på medeltida vis. Jag tror att man kan få till en sån här nyans med kochenill och indigo, alternativt med purpursnäcka, men det är inget jag har provat.



De här sockorna är sydda på samma sätt som Uppsalasockan, alltså hälen är sydd först, sedan foten och sist skaftet. Uppsalasockan är en strumpa/socka som hittades i Uppsala och antas vara ifrån år 1300-1400, jag har tyvärr inte nån mer exakt datering. Dessa är sydda i mitt kirskålsfärgade tretrådiga garn och det är extra roligt att arbeta med egenfärgat garn måste jag säga.



Så här såg sockorna ut innan jag började med skaftet, mina sockor har höger o vänster fot, men de passar faktiskt på båda, men inte lika bra. Orginalet har kort skaft med ett sprund som antas passa till skorna som bars över och en klyvsöm som dekoration längs skaftet. Mina kommer dock inte att få något sprund, utan istället så pass högt skaft som garnet tillåter. Jag sitter som bäst och nålar skaftet, har inte så mycket kvar, jag återkommer med bilder när de är klara.

Smygtitt

I dagarna blev min särk (äntligen) klar. Än har jag dock ingen bild på hela, men en liten detaljbild kan jag dela med mig av. (Att fota hellånga kläder är väldigt svårt att göra ensam)



Visar också en bild på mitt senaste projekt. Istället för att börja på min mipartiklänning, så blir det ett lite mindre projekt. Jag har dessutom lite mönsterfunderingar att klara ut innan jag sätter saxen i tygerna.



Nån som kan gissa vad det ska bli?

Tidigare inlägg