Jag vill leva, jag vill dö i Norden
Varje dag pendlar jag ca 9 mil in till Örebro och då främst till campus. Till en början tyckte jag mest att det var jobbigt och ville verkligen flytta in till stan. Nu på senare tid har jag dock kommit till insikt. Inte bara om vart jag vill bo, utan främst om hur jag vill tillbringa mina dagar.
När man sätter sig på tåget för att åka söderut, så passerar man till en början genom de mörka bergslagsskogarna. Höga ståtliga tallar blandas med lummiga björkar och ädelgröna granar. Man känner den trolska stämningen ända in i tågkupén. Med en knutta fantasi kan man utan några som helst problem se John Bauers figurer smälta in i omgivningarna.
Efter en stund börjar skogen att glesna och betesmark tar vid. Utanför fönstret kan man nu se vårpigga hästar skutta omkring i hagarna. Lite längre fram står en skock får och tuggar i sig hö. Eftersom det finns många hästar i området så passerar man måga hagar på vägen till Örebro. Under mina månader på tåget har jag hunnit få mig en favorit. En liten svart shetlands ponny med mer energi än de flesta som delar hagen med en äldre herre. Den äldre herren verkar dock ha tröttnat något på sin yngre hagkompis. Han står oftast lugnt och betar och låter den lilla svarta ponnyn fara runt bäst han vill.
När man bara har några mil kvar till Örebro, spricker landskapet upp ytterligare och man kommer ut på de bördiga närkeslätterna. De senaste dagarna har vädret varit fantastiskt och solen strålat ner mot den mörka myllan. På sina håll har det till och med börjar spira lite i den svartbruna jorden. Man kan riktigt se hur Freja håller sina skyddande armar över dessa åkrar och sprider sina löften om en god skörd.
Vad vill jag då ha sagt med detta babbel? Utöver att jag tycker att naturen är helt fantastisk. Jo, jag har insett att jag inte vill tillbringa mitt liv på ett kontor. Avskild från omvärden och då främst naturen och gå miste om allt det vackra vårt land har att erbjuda. Istället vill jag kunna tillbringa min tid där jag trivs bäst och då inte på nåt elkraftverk utan i naturen, där livet spirar och gror.