Finns inte på kartan

Inatt låg jag och sträckläste ut boken "Finns inte på kartan" som är en debut av Carin Hjulström. För mig som är uppvuxen på landet i en liten håla som många (inklusive jag själv) flyttar ifrån, så var det hög igenkännsingsfaktor boken igenom.

I boken får man lära känna journaliststudenten Frida Fros som blir utplacerad på en liten landsortstidning för att göra praktik. Man får även träffa på alla dessa orginal som verkar vara standard i Sveriges alla byar. I Kopparberg finns BångbroElvis och KurreVitlök, i "Finns inte på kartan" så är det andra orginal som gäller. Min favorit i boken var tanten Agnes som tidigare varit syslöjdslärarinna med egentligen dömmde om att flytta till Paris och sy åt de stora modehusen, men som på äldre dar finner mod till att öppna nya dörrar och se nya möjligheter med livet.



Boken styrka och svaghet är hur Hjulström beskriver karaktärerna, vissa känns otroligt levande och verkliga, mendan andra, som exempelvis Fridas bittra moder, känns ihophafsade och inte helt igenomtänkta.

Trots vissa svagheter så kan jag verkligen rekomendera "Finns inte på kartan" särskilt för alla oss som kommer från mindre orter. Jag blev inspirerad och känner mig lite mer hoppfull inför alla småorters framtid. Förhoppningsvis kommer det en Frida Fors till Kopparberg också i framtiden!

Tillbaka!

Efter en jättelång bloggpaus är jag nu lite sugen på att börja igen. Det senaste halvåret har det hänt en del, men mycket är fortfarande sig likt, jag bor kvar i lilla huset i utkanten av Uppsala och jag pluggar fortfarande till sjuksköterska. Jag syr och pysslar fortfarande, men inte lika mycket som förut, det är så mycket annat som kommer imellan (både på gott och ont). Lilla katten Maja är nu nästan en stor katt och O finns inte längre kvar på samma sätt som förut. Efter en lite smärre livskris och insikten att jag hinner faktiskt inte med allt jag vill på en och samma gång, så beslutade jag efter mycket om och men att gå ur Albreschts, något som jag idag tycker både är litre tråkigt men samtidigt var det nog rätt beslut. Så därför har den senaste tiden varit betydligt mycket mindre medeltidssömnad, men nu börjar jag åter igen att bli lite sugen, så vi får se vad som händer...