Stickat

Jag har aldrig varit speciellt duktig på att sticka, eller iaf aldrig tyckt att det har varit så roligt. Men sen jag började spinna så har jag blivit mer och mer stickbiten, sen kan ju min svägerskas stickande ha inspirerat lite också.



De här halvvantarna är det första jag mönsterstickade och blev relativt bra. Dock är stickfastheten lite ojämn så vantarna är ganska tajta runt handleden. Garnet är garnstudios Karisma och mönstret kommer från Yll och tyll.



Det här är mitt pågående stickprojekt som för tillfället känns oövervilleligt. Det är tänkt att det nån gång ska bli en kofta, men än så länge är det bara ett bakstycke och ett halvt framstycke som är klart. Kanske blir det klar till våren tro?


Ilska

Ibland blir man bara så otroligt jä**a förbannad på folk och igår var ett sånt tillfälle.

När jag och Emma åkte hem från Gottsunda såg jag en svart katt som låg på sidan av mittstrecket i det andra körfältet. Jag sa åt Emma att köra in till kanten, slog på varningsblinkernsen och sprang ut i vägen. När jag kom fram till den lilla svarta katten lyfte den på huvudet, tittade på mig och jamade. Jag hojtade till Emma att den fortfarande levde och plockade försiktigt in den i bilen och åkte till veterinären. När vi sedan stod hos veterinären hade katten hunnit dö.

Hur kan man bara köra på en katt utan att göra något? Från där katten blev påkörd är det bara två minuters körväg till veterinären, så det skulle inte ha krävts en stor arbetsinsats från förarens sida att ta katten till veterinären. Katten hade dessutom halsband, så man kunde ju ha bemödat sig med att ringa till ägaren. Och hur kan man bara passera en katt som ligger och kravlar mitt ivägen utan att göra något som förbipasserande bilist?

För mig som djur- och kattälskare så är det självklart att man gör något. Som kattägare är man medveten om att risken finns att katten kan bli påkörd om man låter den vara ute. Men att inte veta vad som hänt katten är mycket värre än att få höra att den har blivit påkörd.


Underbara ull!

På syfestivalen i Kista så köpte jag 3 kardflor från Whålsteds. Helt underbara färger och lite disktet melerad ull. Två ceriselila och en blålila köpte jag, med tanken att det skulle bli ett melerat garn. Tyvärr har jag inte kommit på vad det ska bli ännu, men har provspunnit och provstickat några lappar.





Totalt är det ca 300 gram ull. Har nångon ideér och förslag på vad jag ska sticka/virka av garnet blir jag glad, för just nu har jag ingen inspiration alls.